Jag tror egentligen inte på kärlek vid första ögonkastet

Det är ca 2 år sedan jag vi träffades, min baby och jag. Min bekanta och hans vän kände varandra sedan förr så de strulade för fullt. Jag Kände inte för att strula. Jag hade ju redan strulat med halva stan den helgen. Han flirtade och jag log, vågade inget annat jag var ju livrädd för denna främlingen med långt hår och munnen som gick i ett. Men det var nåt peciellt med karln, och det kände jag i hela mig.
Men han var en gentleman och han var det snyggaste jag någonsin hade sett.

Det jag ville ha sagt med detta är.. Jag vet inte, jag är kär iallaflaa, och jag har abslolut världens sötaste sambo!

Kommentarer

Åsikter og Tankar?

Namn:
Kom ihåg mig?

Kontakt:

Blogg:

Ut med språket:

Trackback
RSS 2.0