.

Jag hatar att ta det lugnt! Nu har jag tagit det så lugnt så att även om jag vill så är jag för feg för att göra det. Men jag måste. Jag dör. Måste, måste måste måste.


Måste sova också. Men jag vet inte om jag vågar efter de där läskiga hallucinationerna jag hade inatt. Det var precis som de jag hade nästan jämt då jag mådde dåligt då jag var u 10-års åldern, problemet var bara att det gjorde ont då det lilla krypet kom på mig, och den här gången var det bara en, men ack så intensiv.
Jag försår inte varför de är så verkliga?
10 min efter att jag lagt mig i den andra sängen som står i samma rum så gick det upp för mig vad som försegicks. Jag som trodde att det var över.

Nu måsste jag sova, eller göra nåt annat.