.

Det var som min stora förebild sa: "Är man som henne och bara kan uttrycka sina ömhetkänslor med ett 'vad var det jag sa' då någon annan mår dåligt så kanske man inte ska förvänta sig så mycket förståelse för sånahär frågor."

Kan inget annat än att hålla med! För först nu insåg jg att personen i fråga måste inse att hon har problem innan hon kan lära sig förstå folk i sin omgivning.

Ta det med en nypa salt och var lycklig, det ska jag vara, lycklig över självkännedom och lycklig över att det faktiskt finns folk som bryr sig!